Outi Hovatta, IVF-expert och stamcellsforskare på Karolinska institutet, anser att beslutet från EU-domstolen är mycket olyckligt.

– De senaste tio åren har forskningen gått snabbt framåt och här i Sverige har vi idag ett par celllinjer som är redo att gå in i klinisk utvecklingsfas för att behandla olika sjukdomar. Men projekten kommer att bromsas nu. Det är så dyrt att göra den sista delen av utvecklingen att det krävs industriella pengar, och de kommer inte vara intresserade när det inte går att patentera, säger hon.

Enligt EU-direktivet om rätt-sligt skydd för biotekniska uppfinningar från 1998 går det inte att ta patent på mänskliga embryon. Men det har varit stor osäkerhet kring hur direktivet ska tolkas. Det som EU-domstolen nu lämnat besked kring är bland annat att alla celler eller processer som från början krävt att ett mänskligt embryo dödats omfattas av patentförbudet. Med andra ord gäller det även differentierade stamcellslinjer som lever sina egna liv idag men som för tio år sedan utgick ifrån ett mänskligt embryo.

– Den delen av beslutet var förvånande och får konsekvenser för flera svenska stamcellslinjer, säger Maria Stenbäck, Europapatentombud på Awapatent.

Rent tekniskt går det idag att ta stamceller från ett embryo utan att döda det. Tekniken används för att diagnosticera ärftliga sjukdomar innan ett embryo implanteras i en livmoder vid IVF. Det går också att differentiera fram pluripotenta cellinjer från dessa celler. Men om dessa celler också är att betrakta som ett mänskilga embryon valde EU-domstolen att inte ta ställning till.

– Den frågan skickas tillbaka till de nationella domstolarna med uppmaningen att de ska ta den vetenskapliga utvecklingen i beaktande, säger Maria Stenbäck.

Även om möjligheten finns att ta patent på stamceller så länge ett embryo inte dödats så är Outi Hovatta skeptisk.

– Det blir märkligt om vi ska använda oss av den tekniken. Antingen ska vi då få ut stamceller från ett embryo som sen ska implanteras i en livmoder, och det känns oetiskt att utsätta ett blivande barn för den risken. Eller så ska vi göra det på embryon som donerats för forskningsändamål bara för att sedan frysa ner embryot för all evighet, säger Outi Hovatta.

Enligt Outi Hovatta får beslutet framförallt konsekvenser för framtida behandlingar med stamceller, annan utveckling blir inte lika lidande. Något som bekräftas av Johan Hyllner, vd för Göteborgsbaserade Cellartis som framförallt tar fram stamcellslinjer för forskningsändamål.

– Det här beslutet var väntat. I praktiken innebär det att vi istället för att ta patent kommer att behöva behandla våra upptäckter som affärshemligheter, lite som Coca cola gör med sitt recept. Vi publicerar till exempel inte vissa av våra upptäckter, säger han.